
Godmorgon!
Jag skrev inte i går kväll, var o pratade med honom, men det vart inge bättre, det är ju tydligen definitivt slut, slut och åter helt slut, så nu måste jag försöka glömma, glömma och åter glömma, med det blir inte lätt, ja menar 14 år, hmmmmm...... Jag vet att det kanske är tråkigt att läsa såna här tråkig heter, men jag måste få göra av med det nånstan(har ingen att prata av mig med just nu).
Men nu blir det ännu jobbigare, jag ska ta bort varenda grej som jag har kvar där, så slipper han mig där, eller mina grejer....men det blir jobbigt, för det är ju åter definitivt slut. Jag kan bara inte fatta detta, ni förstår att det här är inte mitt val för andra gången...eller så är jag så himla dum så att jag inte vill fatta.
Men jag kan inte förstå hur j..vla dum jag var som gick på denna nit, men det är ju känslorna som styr, jag känner mig så himla utnyttjad efter detta. Men jag får väl säga som alla andra säger, det går över sen, det står tusen andra, hmmmm, igentligen så vill jag inte att det ska gå över , det är väl dom där förbaskade känslorna som jag inte vill släppa och i stället hoppas. Men jag intalar mig att allt är över nu och lev ditt eget liv, där nån stans där så knyter det sig i magen och jag blir ledsen, men det kanske är helt normalt.
Men nu ska allt bort i alla fall om jag så inte får plats så ska det bort i alla fall, nu ska han få slippa mig.
Det enda vi kommer att ha med varandra att göra är min lilla D, jag tycker synd om henne, först så är det prat om att vi skulle flytta dit igen, fast hon inte ville men när hon började vänja sig med det, då blir det fernito, stackarn vad ska hon tro???Det är inte lätt.... Semester som vi skulle åka i väg på, hon tyckte det skulle bli kul att mamma o pappa skulle åka med på husvagns semester, vi hade planerat Rullsand i början av Juli, hmm...det existerar inte längre, jag fattar inte hur man kan ändra på sig så där. JAG TRODDE PÅ OSS IGEN, dum som jag var.

Tack i alla fall för att jag har fått skriva av mig, det här var det sista hoppas jag och att jag skriver nått roligare sen.
Ha en bra dag
Kramar från en som har lättat på sitt hjärta
3 kommentarer:
Kraaam till dej! ..
Sänder styrkekramar till dig *KRAM, KRAM*
Äsch .. inte behöver du sluta skriva om det som trycker dig.
Man kan ju slå dövörat till (precis om ungarna eller gubben när ha inte vill lyssna) om man inte vill lyssna =)
Kan jag hjälpa dig på något vis kanske. En axel har jag över om du behöver.
Kramis
Leila
Skicka en kommentar