Halloj!
Har sovit som en stock,trodde allt skulle kännas lite bättre, men det gör det inte.
Jag titta på mobilen hela tiden, inte ett ljud, inte ens ett litet pip, fy vad allt är jobbigt.
Jag känner mig som en höna som någon håller på att plocka fjädrar på.
VARFÖR; VARFÖR???.........Jag känner att jag skulle kunna försvinna på ett tag, jag har inte ens lust att jobba(det som jag har tyckt det är så rolig), har inte lust med någonting. Jag tror att jag har gett upp, men det värsta med allt att jag måste se så himla glad ut på jobbet med tanke på alla kunder, men hemma sitter man och grinar o grinar, det går inte att sluta, hjärnan går varm hela tiden.
Jag vet inte vad jag ska göra........... Man säger att det går över sen, vadå över sen, man kan ju inte bara tappa bort känslorna helt plötsligt, eller kasta dom i soporna, DOM ÄR JU DÄR......
Till och med mina barn är arga o ledsna, sen lider dom ju när dom ser sin mamma vara ledsen hela tiden. Jag som brukar vara GLAD jämnt, det kan inte vara kul för dom.
Nä nu ska jag gå till jobbet
Var rädd om era nära o kära
Kramar
från en som vill fortsätta att dela med sig av sina tankarna
Har sovit som en stock,trodde allt skulle kännas lite bättre, men det gör det inte.
Jag titta på mobilen hela tiden, inte ett ljud, inte ens ett litet pip, fy vad allt är jobbigt.
Jag känner mig som en höna som någon håller på att plocka fjädrar på.
VARFÖR; VARFÖR???.........Jag känner att jag skulle kunna försvinna på ett tag, jag har inte ens lust att jobba(det som jag har tyckt det är så rolig), har inte lust med någonting. Jag tror att jag har gett upp, men det värsta med allt att jag måste se så himla glad ut på jobbet med tanke på alla kunder, men hemma sitter man och grinar o grinar, det går inte att sluta, hjärnan går varm hela tiden.
Jag vet inte vad jag ska göra........... Man säger att det går över sen, vadå över sen, man kan ju inte bara tappa bort känslorna helt plötsligt, eller kasta dom i soporna, DOM ÄR JU DÄR......
Till och med mina barn är arga o ledsna, sen lider dom ju när dom ser sin mamma vara ledsen hela tiden. Jag som brukar vara GLAD jämnt, det kan inte vara kul för dom.
Nä nu ska jag gå till jobbet
Var rädd om era nära o kära
Kramar
från en som vill fortsätta att dela med sig av sina tankarna
2 kommentarer:
Läser dina tankar, tänker på dig. Kram Ann
Dela med dig bara.
Förstår att det är jäkligt jobbigt. För känslor försvinner inte, men man lär sig leva med dem eller utan dem.
Och inte måste man stå med ett leende när man jobbar. Man kan vara trevlig ändå utan att se så glad ut.
Kramis
Leila
Skicka en kommentar